- Denna artikel handlar om staden Zürich. För kantonen Zürich, se Zürich (kanton).
Zürich (franska/engelska: Zurich, italienska: Zurigo, rätoromanska: Turitg, Zürichtyska: Züri)) är Schweiz största stad med 376 453 invånare (september 2007 källa behövs ). (Stor-Zürich ca 1 007 970 invånare källa behövs ). Staden är huvudstad i kantonen med samma namn (1 729 km², 1 274 384 invånare). Staden ligger vid Zürichsjön.
Zürich blev medlem av det schweiziska edsförbundet år 1351. Schweiz' reformator Zwingli (död 1531), levde och predikade där, samt styrde staden och kantonen under senare delen av sitt liv.
Innehåll |
redigera Geografi
Staden är belägen där floden Limmat lämnar Zürichsjön och är omringad av trädfyllda berg, bland annat Zürichberg och Uetliberg. Floden Sihl möter Limmat vid änden av Platzspitz, vilka formar gränsen till Schweiziska nationalmuseet.
Under 2004 blev Fraumünster totalrenoverad. Under denna perioden gjorde den installerade byggnadsställningen att man kunde få en 360° panoramavy över Zürich.
redigera Historia
På platsen där Zürich ligger idag anlades under 200 f.Kr. en romersk tullstation, under 500-talet följt av en alemannisk bosättning. En kungsgård (pfalz) tillkom under 800-talet samt en köpmannakoloni. Staden nämns första gången som turlcina civitas (stad) i ett dokument från 929. Staden utvecklades i snabb takt genom ett gynnsamt handelsstrategiskt läge. Zürich blev år 1218 en fri riksstad. Staden upplevde under 1300-talet en kulturell blomstringsperiod, men även sociala oroligheter skakade staden.
Zürich inträdde i det Schweiziska edsförbundet år 1351. Detta gjorde att Zürich, på bekostnad av kringboende feodalherrar, förde en framgångsrik expansionspolitik. Staden blev utgångspunkt för den reformatoriska rörelsen i Schweiz genom Zwinglis verksamhet under 1500-talet, men tillät samtidigt katoliker att bosätta sig i staden. Under 1600-talet var staden en tillflyktsort för förföljda protestanter, några som hade med sig ekonomiska impulser, framför allt inom textilindustrin. Staden växte under 1800- och 1900-talen ut till en modern storstad, bland annat genom inkorperingar och under världskrigen gynnades Zürich av sitt i Europa centrala men ändå skyddade läge. Invånarantalet mer än tolvdubblades mellan 1888 och 1992. Utvecklingen har fört med sig att staden är ett av världens ledande finans- och bankväsendecentrum.
redigera Stadsvapen
Det blåvita stadsvapnet kommer från 1389, och härstammar från banderoller med blåa och vita ränder som användes år 1315. Det första säkra beviset på banderollerna med samma design är från 1434. Stadsvapnet har två lejon som sköldhållare. Den röda Schwenkel på toppen av banderollen har varierande tolkningar: För invånarna i Zürich var det ett hedersmärke, skänkt av Rudolf I. Zürichs grannar härmade denna i skam, för att fira förlusten av banderollen i Winterthur år 1292. Idag använder kantonen Zürich samma vapen som staden.
redigera Kommunikationer
Flyg till den internationella flygplatsen i Kloten, som är en viktig knutpunkt för många flygförbindelser. Från Kloten och in till Zürich kommer man med järnväg.
Centralstationen i Zürich är den största järnvägsknuten i Schweiz. Från totalt 26 spår går tåg till och från alla Schweiz delar samt till Tyskland, Österrike, Italien, Spanien, Frankrike, Belgien och Nederländerna.
redigera Se även
redigera Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Delar av artikeln är hämtad och omarbetad från Nationalencyklopedins nätupplaga
redigera Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Zürich.
- Officiell turistsida (tyska och engelska)
- Officiell webbplats (tyska)