dolar amerykański(USD): 3,0214



Ankara
(flagga)
Ankaras läge i Turkiet
Stat Turkiet
Provins Ankara
Geografiska koordinater 41° 0' norr
28° 57' öst
Borgmästare Melih Gökçek
Area 2 516 km² (stadsgräns)[1]
Befolkning (2007) 3 901 201 (stadsgräns)[2]
3 763 591 (centralort)[2]
Befolkningstäthet 1 551 inv/km² (stadsgräns)
Tidszon UTC+2
Webbsida www.ankara.bel.tr

Ankara (före 1930 Engürü; i Europa tidigare kallad Angora; under antiken Ancyralatin och Ἄγκυρα ('Ágkyra, Áŋkyra) på grekiska) är Turkiets huvudstad sedan 1923 och också namnet på den provins i centrala Anatolien som staden ligger i. Staden består av åtta administrativa distrikt med totalt 3 901 201 invånare (2007), varav 3 763 591 invånare bor i centralorten.[2] Ankara är landets näst största stad efter Istanbul.

Staden är säte för den turkiska regeringen och nationalförsamlingen, liksom för alla departement och de viktigaste politiska och byråkratiska organen. Staden har också en viktig akademisk roll i Turkiet, med åtta universitet. Bland dem de tre stora prestigeuniversiteten Bilkent, ODTU och ‎Hacettepe. Ankara påstås traditionellt i Turkiet vila på fyra pelare; universiteten, den politiska makten och militären. Den fjärde pelaren är de viktigaste islamska organen i Turkiet. Staden är också ett viktigt industriellt och kommersiellt centrum, med en växande antal nya kontorskyskrapor och affärscentrum som växt upp i framförallt västra Ankara under de senaste åren som en följd av den starka ekonomiska utvecklingen i den anatolska delen av landet. Som affärscentrum är dock staden underlägsen Istanbul.

Benämningen Angorakattrasen Turkisk angora har sitt ursprung i stadens äldre europeiska namn.

Innehåll

redigera Historia

Hettitisk skulptur
Staty beställd mellan år 230 och år 220 före kristus. Den var beställd av kung Attalos I av Pergamon för att fira hans seger över Kelterna. Bilden visar en romersk kopia av statyn från 300-talet efter kristus som finns på Capitoline Museet i Rom

.

Monumentum Ancyranum (templet för Rom och Augustus) i Ankara.
Drottning Zenobia,
sentida målning av Herbert Schmalz
Byst av Theodosius II
Sentida porträtt av Orhan I
Kizilay-torget
Atatürks mausoleum i Ankara

Ankaras historia går tillbaka till järnåldern. Därefter har staden varit under hettitisk, frygisk, lydisk, persiskt, makedoniskt, keltiskt, romerskt, bysantinskt, Seldjukiskt, ottomanskt och turkiskt styre.

redigera Den hettitiska perioden

De äldsta bosättningarna runt Ankara härstammar från bronsåldern och är hettitiska. Hettiterna kallade staden för Ankuwash, så tidigt som på 1200-talet före kristus. Cirka tvåhundra år senare, på 1000-talet blev staden en viktig frygisk stad, efter att den gamla frygiska huvudstaden Gordion hade förstörts i en jordbävning skedde en migration till Ankara. I frygisk tradition räknas Kung Midas som grundare av staden, men den kände romerska historiken Pausanias (som kom från Anatolien) beskrev staden som äldre, vilket stämmer med dagens kunskap om Ankara. Även om moderna historiker öppnar för att staden kan ha varit tom på befolkning när Midas kom dit.

redigera Den lydiska och persiska perioden

Den frygiska perioden följdes av en lydisk och därefter persisk period. Den persiska perioden varade fram till att Alexander den Store erövrade staden.

redigera Den grekiska perioden

Alexander den Store erövrade Ankara år 333 före kristus, han ledde erövningen från Gordion och stannade en kort period i Ankara. Efter Alexanders död i Babylon 323 delades hans rike upp bland hans generaler och Ankara kom under Antigonus styre. Den grekiska perioden innebär en lång tillväxtperiod för Ankara. Under Pontos styre växte Ankara fram som ett betydande handelscentrum. Staden var viktig för handeln mellan hamnarna vid Svarta havet och Krimhalvön i norr; Assyrien, Cypern och Libanon i söder; och Georgien, Armenien och Persien i öster. Under denna tid fick staden namnet Ànkyra som betyder ankaregrekiska. Den nuvarande turkiska formen Ankara, är en lätt modifierad version av det grekiska namnet.

redigera Den Keltiska perioden

År 278 före kristus erövrades Ankara tillsammans med resten av Anatolien av ett keltiskt folk, Galatier. De gjorde Ankara till sin huvudstad. Den galatiska befolkningen var sannolikt liten, och de utgjorde en begränsad aristokratisk del av befolkningen som styrde över den i huvudsak fortfarande frygisktalande befolkningen.

redigera Den romerska perioden

Ankara erövrades år 25 före kristus av kejsaren Augustus och kom under kontroll av det romerska riket. Staden blev under namnet Ancyra huvudstad för den romerska provinsen Galatien. Augustus förvandlade Ankara till en av de ledande romerska provinsstäderna, och befolkningen bestående av frygier och kelter nådde över 200000 som mest. En befolkningsmängd som inte överträffades förrän på 1900-talet, efter att staden hade blivit den nya turkiska republikens huvudstad.

redigera Gotiska och arabiska invasioner

Ankaras styrka låg i stadens position i mötespunkten mellan de romerska vägarna i Anatolien som i nord-sydlig riktigt och väst-östlig riktning. Det gjorde att ett antal romerska kejsare och arméerna passerade staden, men det gjorde den också utsatt för invasioner. Under 300-talet efter kritus invaderades staden av goterna, och därefter av araberna. För en kort period av stadenden västligaste utposten i den arabiska drottningen Zenobias rike, ett rike med huvudstad i Palmyra i den syriska öknen.

redigera Den sena romerska perioden

Staden återtogs av det romerska riket under kejsaren Aurelian 272. Under samma period kristnades staden, liksom många andra anatoliska städer.

redigera Det kristna Ankara

Under början av 300-talet var det romerska förtrycket av kristna starkt, i synnerhet under Diocletians styre. En rad kristna företrädar led, enligt den kristna traditionen, martyrdöd i Ankara under 300-talets första tid. Försöken att stoppa kristendomens framväxt var inte framgångsrika, och Ankara växte under resten av seklet fram som ett viktigt kristet centrum.

redigera Den bysantinska perioden

Efter att Konstantinopel hade blivit Östroms huvudstad blev Ankara en populär sommarstad för kejsarna som flydde det fuktiga sommarklimatet vid Bosporen för den torra bergsluften i Ankara. Theodosius II regerade från Ankara under sommartiden. Från 600-talet började det Bysantinska riket förlora kontrollen över Ankara och staden erövrades igen av varierande arabiska styrkor men behöll sin position som handelscentrum längs vägarna mellan öst och väst och som mestadels Bysantinsk stad.

redigera Under Seljukerna och ottomanskt styre

År 1073 erövrade staden av Seljukerna, under ledning av Sultan Alparsian som banade väg för Seljukernas expansion genom segern i Slaget vid Manzikert 1071. 1356 erövrades staden av Orhan I, och staden kom under Ottomanskt styre.

Med undantag för ett år, 1402-1403, förblev staden Ottomanskt fram till första världskriget då större delen av Turkiet ockuperades av de allierade. De allierade planerade att dela landet mellan sig, mellan Frankrike, England, Italien och Grekland med bara en liten del av Anatolien skulle bli turkiskt. Som ett svar på det mobilisera Ataturk den nationella motståndsrörelsen i Ankara och ledde den turkiska sidan i det turkiska frihetskriget från Ankara. Kriget slutade med en total seger 1923 och den 29 oktober utropades Republiken Turkiet. Redan några veckor tidigare hade beslutat att göra Ankara till den nya republikens huvudstad fattats.

redigera Ankara som huvudstad i Turkiet

Sedan självständigheten har den rätt obetydliga ottomanska provinsstaden förvandlats till en modern huvudstad men nästan 4 miljoner invånare. Staden delades upp i två delar; Ulus som är den gamla delen med kastellet, en rad romerska ruiner ocn antika byggnader från Bysantinsk och Ottomansk tid; och den nya delen Yenişehir präglad av nittionhundratalsbyggnader, breda gator, höghus och växande politiska och ekonomiska kontor samt utländska representationer och ett växande antal stora universitet.

redigera Klimat

¤Den kallaste temperaturen någonsin i Ankara är -24.9°C samt det som varmast varit 40 grader.

redigera Transport

redigera Busstrafik

Bussterminalen, Ankara Şehirlerarası Terminal İşletmesi, är en viktig del i transportnätet som täcker nästan alla delar av staden.

redigera Flyg

Ankaras flygplats heter Esenboğa International Airport.

redigera Järnväg

Centralstationen, Ankara Garı, drivs av Türkiye Cumhuriyeti Devlet Demiryolları och är en viktig knutpunkt mellan landets västra och östra del.

redigera Tunnelbana

Huvudartikel: Ankaras tunnelbana

Tunnelbanan invigdes 1997, den har en linje och är 14,6 kilometer lång.

redigera Sport

redigera Fotboll

Det finns fyra lag från staden i högsta ligan, Turkcell Super League:

redigera Vänorter

redigera Källor

  1. ^ Statoids, Districts of Turkey, sida med statistik över Turkiets distrikt.
  2. ^ a b c Türkiye istatistik Kurumu Invånarantal 31 december 2007, folkräkning grundad på adressbaserat befolkningsregister.

HOT NEWS !


Minister skarbu Aleksander Grad spotkał się z zarządem Telewizji Polskiej, który poinformował go o sytuacji finansowej spółki oraz o planach finansowych na ten rok. Rzecznik Ministerstwa Skarbu Maciej Wewiór powiedział Informacyjnej Agencji Radiowej, że do spotkania doszło na prośbę zarządu TVP. [read more]


- 15 lat pracowałem na dobre imię mojej firmy a teraz ktoś wykorzystuje jej dane - mówi Andrzej Kuryłowicz, właściciel warszawskiego wydawnictwa „Albatros”. On i pracownicy od dwóch dni odbierają telefony od zainteresowanych kupnem sprzętu elektronicznego, którzy złożyli zamówienie na stronie internetowej www.1rtv.pl. Ktoś otwierając wirtualny sklep podszył się pod wydawnictwo Kuryłowicza. [read more]


51-letni, mieszkający samotnie mężczyzna zamarzł na terenie jeden z posesji w miejscowości Eligiów w powiecie pajęczańskim. [read more]


Prezydenci Łodzi, Zgierza i Pabianic - Jerzy Kropiwnicki, Jerzy Sokół i Zbigniew Dychto - na wzór Trzech Króli odwiedzili łódzką szopkę bożonarodzeniową. [read more]


- Tajne służby PRL zarejestrowały dzisiejszego nuncjusza apostolskiego w Polsce, abp. Józefa Kowalczyka bez jego wiedzy jako kontakt informacyjny, ale brak jest przesłanek wskazujących na współpracę - poinformował rzecznik Episkopatu, ks. Józef Kloch. [read more]